Innan du skriver avtal med en ny motpart, levererar mot faktura eller lämnar kredit är en kvart på vad de offentliga registren säger om dem väl använd tid. I Sverige är mycket av det offentligt, och kostnadsfritt.
1. Hitta företaget hos Bolagsverket
Utgå från organisationsnumret — de tio siffror ett företag får när det registreras. Numret är företagets primära identifierare, det ändras inte, och det återanvänds inte för någon annan efter en avregistrering. Har du bara ett namn får du söka på det och försäkra dig om att du fått rätt bolag: snarlika namn är vanliga, och särskilt företagsnamn — bifirma — kan se ut som ett eget bolag utan att vara det.
Titta på tre saker: om företaget är registrerat eller avregistrerat, när det registrerades, och vilken organisationsformdet har. Ett bolag som bildades i förrgår är inget dåligt tecken i sig, men det betyder att du inte har någon historik att bedöma det på.
2. Läs organisationsformen rätt
Formen avgör vem som svarar för skulderna. I ett aktiebolag är ägarnas ansvar begränsat till insatsen; i ett handelsbolag svarar bolagsmännen personligen och solidariskt; en enskild näringsverksamhetär personen själv, och företaget har därför inget organisationsnummer utan identifieras med innehavarens personnummer. Det sista är värt att veta innan du undrar varför numret ser annorlunda ut.
En filial är inte ett svenskt bolag utan en registrerad del av ett utländskt. Motparten i avtalet är moderbolaget, i sitt hemland.
3. Kontrollera om något pågår
Bolagsverket registrerar pågående avvecklings- och omstruktureringsförfaranden med kod och startdatum: konkurs, likvidation, företagsrekonstruktion, ackordsförhandling, fusion och delning. Det är den enskilt viktigaste kontrollen du kan göra, och den är kostnadsfri. I registret pågår i skrivande stund likvidation i drygt 78 000 organisationer och konkurs i drygt 13 000.
Skillnaden mellan dem spelar roll — likvidation är ofta ett ordnat avslut med pengar kvar i bolaget, konkurs är det inte. Vi går igenom koderna i en egen guide om konkurs, likvidation och rekonstruktion.
4. Kontrollera momsregistreringen
Har företaget ett momsregistreringsnummer går det att kontrollera i EU-kommissionens VIES-tjänst, i realtid och gratis. Ett ogiltigt momsnummer på en faktura kan göra att avdraget för ingående moms ifrågasätts, så kontrollen hör hemma i rutinen för nya leverantörer och inte i efterhand.
SCB:s företagsregister anger dessutom om organisationen räknas som verksam, vilket betyder registrerad för moms och/eller F-skatt och/eller som arbetsgivare. Uppgiften säger inte vilken av de tre — men "aldrig verksam" på ett bolag som säger sig ha personal är värt en fråga.
5. Läs årsredovisningen
Aktiebolag ska lämna årsredovisning till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Sedan 2020 går det att lämna in digitalt, och de digitalt inlämnade handlingarna är fritt tillgängliga — det är dem vi läser här.
Fyra saker att titta på, i tur och ordning: eget kapital — är det negativt är bolaget i formell kris och styrelsen har handlingsplikt; soliditeten — hur stor del av tillgångarna som är eget kapital; omsättningen över tid — ett ras på halva omsättningen syns direkt; och när handlingen lämnades — ett bolag som lämnar sent, år efter år, säger något om sin ordning.
Lämnas ingen årsredovisning alls kan Bolagsverket i förlängningen besluta om tvångslikvidation. "Årsredovisning saknas" är en av avregistreringsorsakerna i registret.
6. Se vilka som står bakom
Styrelse, verkställande direktör, firmateckning och revisor finns hos Bolagsverket, men — till skillnad från grunduppgifterna — bara genom det avgiftsbelagda API:et eller registerutdrag. Två frågor är värda besväret: har den som förhandlar med dig faktiskt rätt att teckna firman, och har styrelsen bytts ut nyligen? Ett byte säger i sig ingenting; ett byte strax före en stor affär är värt att fråga om.
Sverige har inget offentligt aktieägarregister. Aktieboken förs av bolaget självt och lämnas inte in. Uppgifter om verkliga huvudmän finns i ett särskilt register, men tillgången till det är sedan den 1 juli 2026 begränsad till myndigheter, verksamhetsutövare enligt penningtvättsregelverket och den som kan visa ett berättigat intresse.
Vad det inte går att få reda på
Betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden är inte öppna data. De säljs av kreditupplysningsföretag, och den som påstår sig läsa dem ur offentliga register gör det inte. Vill du ha en kreditbedömning ska du köpa en — och veta att det är något annat än det du kan läsa själv.